Ta nu råd från en förklädd försiktighetsmorsa

Råd från en förklädd försiktighetsmorsa

Den senaste tiden har jag gått runt och tänkt rätt mycket på skydd. Skydd för kroppen, skydd för själen, skydd för knoppen, skydd för snoppen. Ja allt som har med skydd att göra. Varför? Främst på grund av följande fyra saker:

Det första handlar om min pojkvän. För en vecka sedan så spenderade vi en hel natt på akuten. Han hade ramlat i skateboardparken och slagit i revbenen och handleden. Han kissade blod och hade fruktansvärt ont. Jag var skiträdd.

”Han kissade blod och hade fruktansvärt ont. Jag var skiträdd.”

Vi är så olika, han och jag. Han är en adrenalinjunkie, en jibber, en passionerad dåre, en orädd galning (om ni frågar mig). Och jag är försiktighetens morsa. Jag är en sådan som på riktigt har en kudde fastsurrad runt rumpan om jag ska åka skridskor.

När vi blev tillsammans så höll han på med skidåkning, gjorde trick i höga hopp och introducerade mig för Henrik Harlaut. Vi såg Jon Olsson Invitational i Åre. Jag såg proffsen komma i hög fart och kasta sig utför sex meter höga hopp. Med ögon stora av fasa. Förtjusning. Förskräckelse. Men när många av proffsen gjorde trick hade de inte hjälm. När Joel och hans vänner åkte på rails så låg hjälmen ofta hemma. Och bakom Bergakungen, i skateboardparken, åker nästan alla utan hjälm.

Det andra handlar om mig själv och det faktum att jag har börjat spela basket igen. På grund av det har jag varit på jakt efter något att skydda min pacemaker med. Vilket har visat sig vara enormt svårt. Så jag har istället snickrat ihop ett skydd av gamla bh-kuddar, ett fingerskydd från när jag skadade mig på en volleyboll-match och kinesiotejp (ni vet sån där rosa och elastiskt tejp.) Om det funkar? Tja, helt okej, det sticker ut under t-shirten och ser ut som att jag har en tredje tutte under nyckelbenet. Men det funkar. Och för känslan? Oslagbart.

Det tredje handlar om en youtuber, vars vlogg jag nyligen såg, där hon berättade om att hon fått sitt hjärta krossat. Hon hade fått ett telefonsamtal av sin pojkvän som sa att det var slut. Bara sådär. Varför finns det inga krockkuddar mot hjärtekross?

Det fjärde handlar om vaccinationer. Häromdagen såg jag en reklamskylt om HPV-vaccin och för några veckor sedan berättade en kompis att han hade vaccinerat sig mot TBE. Sedan började jag fundera på alla vaccin vi fått som barn och tänkte på hur lyckligt lottade vi är som är skyddade mot så många hemska sjukdomar.

Åh, nu har ni har säkert redan genomskådat mig. Ni ser vad detta är. Det är en försiktighetsmorsa förklädd till krönikör som hytter med fingrarna och ropar till er alla: ”Skydda er! Ha hjälm! Använd kondom! Ta på dig knäskydd när du åker skateboard! Res dig när du blir sårad! Mister du en så står tusen åter! Fyll på dina vaccin! Men framförallt: Glöm inte hjälmen!!!”

Joel klarade sig bra. Han fick avstå beachvolley-träningen ett tag, men inget var brutet, tack och lov. Nu hoppas jag att han vilar lite från skateboarden. Eventuellt så kommer jag att köpa en hjälm och tvinga honom att ha på sig den.

Men visst är det intressant ändå, det där med skydd? Hur vi människor skyddar oss mot sjukdomar och faror med olika vacciner, vitaminer, proteiner, och mediciner. Hur vi spelar sociala spel för att inte bli sårade, men blir det ändå.

Ja, det är väl livet, det är väl som det ska vara. Men hjälm, det tycker jag att man borde ha åtminstone. (Ser ni mitt pekfinger framför er? Jag hoppas det.)