Fridas Krönika

När jag var tre ville jag så hemskt gärna vara med när min bror Klas och hans vän Johnny lekte. ”Om du kissar på golvet får du vara med” sa han, intet ont anande. Att jag sen följde uppmaningen är något han inte är sen med att berätta, historien återkommer som en oönskad julklapp typ en gång om året.  Jag hämnades tydligen med att springa runt och jaga honom när jag fått springmask, något jag inte heller kan dra vinstpoäng på idag.

Att ha två äldre bröder är att aldrig vara snabbast, starkast eller mest erfaren. Det gällde att utveckla överlevnadsstrategier och jag tog vara på mina chanser att vinna i närkamp. Tv-dosan stod ofta i centrum för krig, eller snarare vilken kanal vi skulle titta på (trots att vi bara hade tre). Jag kunde ta dosan, byta program och sen springa. Till slut kom Klas ifatt mig, då knep mina fingrar om dosan tills knogarna vitnade och brorsan kände sig tvungen att slå till mig. Varpå jag sprang gråtandes till toaletten och låste in mig tills mamma kom och skällde ut honom.

Jag minns hetsätandet för att hinna bli mätt innan brorsorna slängt i sig det sista av middagen. Jag minns när jag gick med på att ta Klas diskvecka mot en cd-skiva, fick något han bränt själv som katten såg ut att ha spöat skiten ur så repig som den var. Kommer ihåg min födelsedag när han hade satt i outblåsbara ljus i tårtan, jag blåste tills det brände i kinderna medan han satt och skrattade intill.

Jag minns hur jag ibland vaknade mitt i natten av att Klas gått upp och kokat pasta som han åt för att inte musklerna skulle förtvina. Hur han retade mig för att jag älskade att springa naken, hur han spottade körsbärskärnor på mig i trädgården och mulade mig i snön på vintern.

Vändningen i vår relation tror jag kom dagen då det tog slut med hans första flickvän. Han pluggade ekonomi i Stockholm och jag gick folkhögskola några mil utanför. Han kom och besökte mig i huset jag hyrde, vi diskuterade relationer och känslor, tankar och idéer.
Sen dess har han hjälpt mig otaliga gånger, gav mig råd när jag var nervös inför mötet med miljöministern, satte över pengar när jag var pank i Los Angeles och lånade ut både lägenhet och bil när jag kom hem igen.

Min bror har sett mina värsta och bästa sidor, och hur arga vi än är på varandra så räddar han mig när allt känns riktigt jävla jobbigt.