Samtycke

Orkar du inte läsa reportaget? Lyssna här:

 

På datorskärmen lyser en video från RFSU upp. Det är den kända te-videon, som jämför hur simpelt samtycke kan vara i jämförelse med att dricka te. Framför skärmen sitter Theodor Petersen, Nathanael Schramm och Teodor Andius. De går alla på Mikael Elias gymnasium, som är en av få skolor som har samtycke och sexualitet som en del av sin undervisning. Det är en video vissa av killarna fått se på lektioner, på Facebook och i Instagramflödet, ofta.

Klippet inleds med en fet text som säger ’’Samtycke är allt’’. En prickig tekopp syns i bild. Ångorna från teet stiger från koppen, och helt plötsligt bryts det av med att en streckgubbe syns i bild. Streckgubben håller en kopp te i sin högra hand. Streckgubben erbjuder en annan att få en kopp te, men den milda, förklarande berättarrösten menar att det är viktigt att inte tvinga någon att dricka te. Det ska bara drickas om man vill.

Klippet bjuder in killar
– Metaforen är så himla smart, så omöjligt att inte fatta den. Varför skulle det inte också gälla för saker som samtycke? Säger Nathanael, som verkar vara helt uppslukad av klippet.

–  Det som är så bra är att det är en kille som pratar i videon, det känns mer inbjudande för killar då. Det finns ju killar som också pratar om samtycke och inspirerar andra, instämmer Theodor.

Te beskrivs i klippet som någonting man bjuds på om man bara är sugen på te. När den andra streckgubben inte är sugen på te syns en stor röd cirkel som drar över som i ett kryss för att visa att man inte ger någon te mot sin vilja.

– Alla mina Alingsåskompisar borde ägna några minuter av sitt liv att kolla på den här videon!

– Alla mina Alingsåskompisar borde ägna några minuter av sitt liv att kolla på den här videon!

En av streckgubbarna är sedan medvetslös och ligger utslagen på marken, medan den andra streckgubben häller över te i ansiktet på hen. Nathanael varvar med att hålla fingrarna för munnen för att inte börja skratta, med att rynka ögonbrynen åt klippet.

De sitter mittemot varandra och diskussionen tar många vändningar. Ena stunden pratas det om egna erfarenheter, och andra stunden om hur det pratas om samtycke i skolan. Alla tre kommer överens om att det är ett ämne som fått mer uppmärksamhet efter Metoo-kampanjen.

– Jag vet inte ens om det var ett ämne innan kampanjen. Samtycke har inte riktigt varit en grej på det sättet innan, man har ju mest pratat om våldtäkter och så. Men man har inte reflekterat över det, man antar att alla vet hur det fungerar. Nu är det rätt tydligt att det inte är så, säger Nathanael.

Theodor ser tveksam ut, men håller till viss del med.

– Jag har diskuterat mycket innan om det med min mamma och syster. Metoo-kampanjen satte, inte tändvätska på elden som i dåligt mån, men den drog igång så att konversationer sattes igång utanför familjen också. Och kom in i skolan, det gjorde den verkligen.

–  Ja! När vi snackade om det hemma, så pratade vi om att det är en bra grej att använda hashtagen i samband med att man kanske inte publicerar namn eller så, instämmer Teodor.

Killar gör hashtagen
–  Däremot är det ett stort problem att om en kille skulle göra hashtagen, så skulle han bli ifrågasatt. Folk skulle fråga: Är du säker på att du blev sexuellt trakasserad? Och säga att det inte är lika okej för killar att göra taggen, menar Theodor.

En vattenkokare syns i bild. Vattenkokaren har slagits på och eld från plattan brinner upp under den, bubblorna stiger och vattnet kokar upp. Vattnet från kokaren hälls upp i den prickiga koppen, och en porslinskanna fyller koppen med mjölk. Därefter visas ett diagram i klippet, där en röd kurva visar hur intresset för te kan ändras under tiden vattnet kokar upp.

Blickarna vänds mot Nathanael. Det blir en osäker stämning i rummet om de ska fortsätta spåna vidare på ämnet, eller om det är för privat för Nathanael. Men han berättar. Han berättar att han gjort hashtagen på Instagram i samband med kampanjen och att det skapade debatt hos andra elever på skolan.

–   Jag fick förfrågan om det verkligen var sexuellt trakasseri. Vem är du att ifrågasätta mig, tänkte jag.

Han berättar att han upplevde det extremt kränkande att någon ifrågasätter någonting som är så pass känsligt, att man inte borde ifrågasätta vad någon varit med om. Nathanael menar att han tycker det verkar vara mer okej när tjejer gör hashtagen. Det är enda gången killarna tycker att man som kille skulle känna sig exkluderad, och att samtycke och Metoo-kampanjen generellt ska låta tjejer ha företräde eftersom att de objektifieras i större mån.

Killarna berättar även att de känner sig mer medvetna efter kampanjen. De är inte lika blinda för att det faktiskt händer, på platser såsom i skolan, i relationer och i hemmet. Däremot är de osäkra på om det är någonting som tagits upp tillräckligt i skolan.

– Vi borde prata mer om det på sex och samlevnadslektionerna, menar Teodor och berättar att det mest pratas om könssjukdomar på lektionerna.

–  Vi har ju sociologi och juridik, då pratas det mest om hur det hänger ihop med lagen, så på de lektionerna diskuteras det ju en del, säger Theodor.

Nathanael tillägger att skolan haft en stor inverkan på hur han ändrat sina åsikter kring ämnet genom att det tagits upp under lektionerna. Han menar att många ungdomar i andra skolor inte fått chansen att ändra sina åsikter på grunda av att det inte undervisas tillräckligt mycket om samtycke.

– Mina kompisar som går i andra skolor ser ofta saker på ett annat sätt än vad jag gör, för att jag lärt mig annorlunda, säger Theodor.

Nathanael börjar rota i sina jeansfickor efter sin mobiltelefon. Han drar fram telefonen för att googla fram vad samtyckeslagen innebär, och vad som egentligen står i den. Han berättar för de andra att det står att allt som inte är ett tydligt ja är ett nej, och att bevisbördan inte läggs på offret.

– Som det ser ut nu så ligger det på offret att bevisa att våldtäkten eller övergreppet har skett. Hon måste hitta alla bevis och göra hela arbetet, säger Theodor.

– Samtyckeslagen är ju asviktig. Det finns ingen lag som är sig lik, man frågar ju inte någon som blivit misshandlad: sa du nej till att bli misshandlad? Tillägger Nathanael.

Lyssna! Killarna diskuterar nedan om hur de upplevde metoo-kampanjen och egna erfarenheter.

 

”Samtycke är ett avtal mellan två personer”
Samtycke är något som av killarna beskrivs som ett avtal mellan två personer, där båda parter ska vilja hela tiden utan att de är oense. Du behöver alltså inte säga någonting för att samtycka, så länge du är tydlig med vad du vill.

Det nickas från alla tre. De menar att det inte behövs ett ja för att samtycka, utan att även kroppsspråk är väldigt tydligt om man vill eller inte.

Den streckmålade figuren står nu utanför en dörr, omgiven av trädstammar, och knackar på med en tekopp i handen. Sedan går figuren in i huset och häller te i ansiktet över den andra streckgubben. Rösten förklarar att man inte går hem till någon och tvingar någon att dricka te bara för att hen sa ja förra veckan. Nathanael försöker sätta det i ett sammanhang.

–  Jag såg en metafor om Liseberg förut. Du kan tycka att det är skitskoj att åka Atmosphere när du står i kön, och vara skittaggad när du sätter dig i sätet, men så fort byglarna kommer ner ska du alltid ha en chans att säga nej. Du kanske tycker det är läskigt att åka då, du kan vara rädd för att den kommer åka upp för snabbt. Då ska du ha chansen att ta av dig bygeln och gå av.

– Bra analogi! Utropar Teodor.

Elever springer runt i skolans korridorer för att slänga in sina böcker i skåpen. Det är lunch i luften. De springs upp och ner i spiraltrapporna. Fem trappor upp brukar Lisa Spjällström, sexualkunskaps och sociologilärare, att undervisa.

–  Jag har kämpat för att få ha samtycke som en del av min undervisning. Det är inte en del av kunskapskraven.

 

–  Jag har kämpat för att få ha samtycke som en del av min undervisning. Det är inte en del av kunskapskraven, utan handlar snarare om ett driv från lärare själva.

Lisa förklarar att hon inte alltid haft samtycke som en del av undervisningen. Hon berättar att den nuvarande rektorn tycker att det är bra, men att tidigare rektorer inte varit så engagerade. Det finns inget tydligt upplägg på om man ska ta upp ämnet, eller i vilken utsträckning och form. Ansvaret läggs över på läraren att ta upp det, vilket ofta slutar med att det inte görs.

Samtycke i undervisningen
–  Jag har ansvaret eftersom att jag undervisar i sexualkunskap. Vi brukar titta på lagstiftningen och sexualbrottslagen, och nu när Metoo-kampanjen fick sånt stort utrymme i media så har vi talat mycket om sexuella trakasserier och vad samtyckeslagen skulle innebära.

Hon berättar att hon i sin undervisning lägger stor tyngd på att det inte är tjejer som man ska skylla på, eller att det är tjejers fel som befunnit sig på vissa platser eller uppfört sig på ett visst sätt. Det är någonting som är en del av hennes undervisning, och har tagits upp mer efter Metoo-kampanjen.

– Det har blivit ett ännu större intresse efter kampanjen, även bland elever, eftersom att de tar sån stor del av medier i och med att de läser om det, nu när det blivit så stort. Då har vi talat om det i undervisningen, och mer, även fast vi gjorde det innan kampanjen så har det varit en förändring efter.

På Lisas lektioner brukar eleverna få jämföra den gamla sexualbrottslagen med den nya. Eleverna brukar också få prata om normer kring sexualitet, och diskutera vad som styr normerna. Efter kampanjen har de lagt mer fokus på att diskutera kring samtyckeslagen och vad den skulle innebära.

Idag ska det däremot inte hållas någon lektion om just samtycke. Hon brukar sammanlagt undervisa 3–5 timmar om samtycke per klass. Men i det elevtomma klassrummet startar hon igång projektorn och ska visa ett filmklipp. Hon fifflar med projektorn och söker upp videon hon talat om. Te-videon. Densamma som killarna tidigare sett under flera lektioner. Klippet rullar igång. Lisa pekar på skärmen och berättar att eleverna brukar uppskatta videon, och att det är någonting som märks tydligt. Hon byter tonläge och hållning och försöker imitera någon av eleverna:

–  ’’Vi vill se den igen’’ brukar de ropa, fastän de sett videon flera gånger. Just för att de tycker att videon är så tydlig och bra.

Den prickiga koppen är i bild igen, och medan ånga från koppen stiger, ritas en röd cirkel runt koppen igen, ett förbudsmärke. Berättarrösten som förklarar, börjar nu istället låta mindre mild och mer upprörd. Klippet avslutas med: ’’Oavsett om det är te eller sex, så är samtycke allt. Och apropå det, nu ska jag dricka en kopp te…’’

 

Filippa Höglund