Orkar du inte läsa reportaget? Lyssna här:
Ljudet av fågelkvitter blandas med trafikbrus och äldre män som ropar ut priset på billig vattenmelon. Solen skiner och temperaturen vilar på 17 plusgrader, trots att det är december. Det som var en klarblå himmel för tio år sedan är idag täckt av ett ljusgrått lager. Luftföroreningen går nästan att ta på.
”Vi får ljuga och förklara för polisen att vi är släkt eller gifta när de frågar.”
På åttonde våningen i byggnaden som är belägen i centrala Tehran, Irans huvudstad, sitter kompisarna Nina, Arian och Danial. De har känt varandra i många år och säger att de är kusiner och inte vänner när någon frågar, för att deras band är starkare än en vanlig vänskap.
– Ibland blir det omständigt när jag är ute med Danial eller Arian och fikar. Vi får ljuga och förklara för polisen att vi är släkt eller gifta när de frågar, säger Nina och tar en klunk av sin apelsinjuice.
Att man ska behöva förklara för en främling vad för relation man har till den person man är ute och fikar med får många att höja på ögonbrynet i Sverige. I Iran är det vardag. Det anses vara en synd att en man och en kvinna som är ogifta ska vistas ute tillsammans.
Iran är en islamisk republik, där persiska är det officiella språket och Islam den officiella religionen. Landet har en president men styrs av den högsta ledaren – Ali Khamenei. Det råder strikta regler för både män och kvinnor.
Kvinnor måste följa den islamiska klädkoden genom att täcka hår och hud med slöja och längre kappor. Män får inte ha på sig linnen eller korta shorts. Dricker man alkohol kan man straffas med piskrapp. Är man homosexuell är straffet lika med döden. Att ha sexualkunskap i skolan är alldeles absurt. Det går inte. Det finns inte.
Vad gör man när ingen vet?
Så vad gör man när man undrar om den vårtan precis vid sitt könsorgan? Vem vänder man sig till när man undrar om man är gravid? Hur vet man om ens könsorgan ser normalt ut?
Officiellt, ingenting. Nina är 18 år gammal. Arian och Danial är ett år yngre. När de får höra om konceptet med svenska ungdomsmottagningar brister de ut i skratt av förvåning.
– Hade vi haft något sånt i Iran hade våra ungdomar aldrig behövt ta sina liv.
Danial blir snabbt allvarlig igen och blickar ut mot fönstret där utsikten består utav höga byggnader och oändligt många bilar på en bro i ett land som verkar sakna trafikregler.
Det finns ingen officiell statistik som kan bekräfta det Danial berättar. Man ser gärna till att hålla dessa uppgifter i det dolda. Men att både tjejer och killar begår självmord på grund av bland annat oplanerade graviditeter verkar vara ett faktum.
– Man ser ingen annan utväg. Du blir gravid, och du är ogift. Hur ska du göra abort när du är 17 år gammal? Killen kommer få minst lika mycket problem som tjejen. Man dör hellre.
Danial berättar om killar som blivit svårt misshandlade av sina flickvänners familjer och att många lever i ständig skräck över vad som ska hända om tjejen råkar bli gravid.
– Ibland känns det som att killen har mer stress än tjejen. Jag har många vänner som fått göra slut med sina flickvänner bara för att slippa problem i framtiden.
Men det finns lösningar. Som heter kontakter och pengar. Har man det i ett land som Iran kan man lösa de flesta av sina problem. Om en tjej blir oplanerat gravid kan hon med hjälp av kontakter få tag på en kvinna som vet hur man utför aborter och boka tid. Ungefär 2000 kronor senare i en mörk källare är aborten utförd.
– Alla känner någon som känner någon som hjälper till med en abort. Mina vänner har alltid lyckats hitta någon inom loppet av 1-2 dagar. Men det är bara möjligt om man har riktigt mycket pengar sparade. Att kunna göra abort är lyx, inflikar Nina.
”Jag hade aldrig hindrat min fru från att göra som hon vill. Jag hoppas att folk förstår att vi som är bra finns också.”
Om man är gift med sin man och blir gravid får man, med tillåtelse av mannen, utföra en laglig abort på sjukhuset. Utan skriftlig tillåtelse måste man föda barnet ändå. Inte heller här finns det någon officiell statistik på de aborter som utförs.
— Man skäms lite över att bo här. Man målar upp männen som hemska och hänsynslösa i Iran. Jag hade aldrig hindrat min fru från att göra som hon vill. Jag hoppas att folk förstår att vi som är bra finns också, suckar Danial.
Preventivmedel finns det gott om. Och kondomer är gratis. Mot ett uppvisat papper på att man är gift.
— Den enda kondomfabriken i Mellanöstern finns i Iran.
Nina studerar andra året på gymnasiet, Arian och Danial är på sitt första år. De berättar att det förekommer någon form av sexualkunskap senare när man börjar läsa på universitet. Kursen heter ”hushållning”.
– Klassen delas in efter kön, och så kommer det in en manlig eller kvinnlig lärare som berättar hur ett barn blir till. Och det är mer eller mindre allt. Det är så absurt. Vi är vuxna människor. Vi har vetat hur barn blir till i många år, säger Danial.
Nyfikenheten växer
Att inte prata om sex och samlevnad med ungdomar och studenter har bidragit till mer nyfikenhet och en annan attityd kring sex. Arian som hittills varit tyst bryter tystnaden och berättar med fingret cirkulerandes i luften.
– Jag var 12 år gammal när jag såg min första porrfilm. Det är inte så att man söker efter det själv. Klasskompisarna brukade samlas i ett hörn på rasterna och dela ut CD-skivor. Så tog man hem det och tittade på det när man var ensam. Man liksom lånade porr till varandra.
Danial nickar instämmande.
– Och det leder ju till att pojkarna har en helt annan uppfattning av sex. Vad säger man, porrskada? Det blir lite så, inflikar han.
Nina har inte upplevt att det varit lika omdiskuterat bland tjejer.
– Kanske för att det anses vara fult att tjejer ska prata om sin sexualitet eller om sex överhuvudtaget. För oss har det varit något som kommer naturligt när man gifter sig. Förlorar man oskulden innan det så kanske man pratar om det med sina närmsta, men ingenting som skyltas med i skolan.
Trots att något som en ungdomsmottagning inte existerar i Iran är alla tre överens om att det finns vissa alternativ som kan hjälpa. Om man är religiös kan man gå till sin lokala ”mulla”, en skriftlärd islamisk ledare som studerat koranen. Man sitter i ett rum och ställer frågor och kan även tillkännage sina synder. Har man pengar kan man boka tid hos en psykolog, privatläkare eller gynekolog.
– Men det är svårt. Man måste vara en vuxen människa som arbetar heltid för att kunna göra det. Är man en vanlig ungdom som studerar finns det ingenstans att vända sig förutom till telefonlinjen, fortsätter Nina.
Om man vill prata med någon eller har frågor finns det alltså en telefonlinje där man kan prata anonymt.
– Då får du bara höra om Gud förlåter dig eller inte. Och i de flesta fall vet man ju att man inte blir förlåten. Så ingen ringer dit. Värdelöst! säger Arian och bryter tystnaden igen.
Stor påverkan på befolkningen
Ebrahim Hassani doktorerar i folkhälsovetenskap vid Farhangian University of Tehran och är intresserad av bland annat social ojämlikhet. Han menar att avsaknaden av ungdomsmottagningar och den kunskap som behövs kring sex och samlevnad i Iran påverkar befolkningen på ett negativt sätt.
– När man är ung är man nyfiken, och när man inte får utlopp för denna nyfikenhet kan det leda till att man enbart handlar utifrån hur man tror att någonting ska gå till. Unga män som till exempel tittar på vuxenfilmer kan göra illa den kvinna som de sedan interagerar med, utan att veta om det.
Även om detta verkar vara ett problem bland många män över hela världen, menar Hassani att det inte finns någon institution i Iran som kan vägleda och ge rätt information.
– Jag gjorde en anonym undersökning om samlevnad med 1500 män där 57% av dem uppgav att dem någon gång känt sig nedstämda på grund av storleken på deras könsorgan. I själva verket kanske det inte ens varit någonting anmärkningsvärt. Och det kan de ju aldrig ta reda på heller. Sådant får människor att hamna i depression.
Rummet på åttonde våningen har stora fönster och lika stora tavlor på väggarna. Förutom stolar, en TV och en bred matta har rummet också fyllts med mycket skratt. Arian, Danial och Nina har slått till varandra retsamt och skämtat mellan de allvarliga blickarna och historierna. Arian har precis visat ett roligt klipp på sin telefon och någonstans i skrattet lyckas han klämma fram en mening.
— Än så länge är det inte förbjudet att skratta.
Snabbare än ljudet
